Filmsekvensen visar radiologin vid gallstensileus. I detta fall ingen anamnes på tidigare akut buk. Inga tecken på inflammation i leverbädden utan en mer skrumpen blåsa. Dock ändå en återfanns en gallsten i tunntarmen

Första filmsekvensen visar hur det kan se ut när gallblåsan fäster under vä leverlob och andra filmsekvensen visar när a hepatica har ett förlopp framför d.koledokus o avger en kort a.cystica mot gallblåsan.

Vid laparoskopisk fundoplikation kan man ibland överraskas över hur nära pleuran ligger dissektionsplanet. Ibland får man hål på pleuran o det kan ju åtgärdas med klips eller sutur o ibland lämnas utan åtgärd. Ju högre upp i mediastinum man dissekerar desto tunnare är pleuran. Här visas hur pleuran är lokaliserad och hur det kan se ut när man accidentiellt perforerar o sluter ett pleurahål.

Filmen visar hur man reponerar common channel ur EA slitsen. Störst möjlighet att göra detta framgångsrikt är att starta från caekum och bläddra tarmen upp mot EA slitsen. Det kan ändå vara lite trixigt att förstå hur det roterat vilket filmen visar. Ofta brukar man behöva en 12 mm navelport o två 5 mm portar 5 cm på vardera sidan i navelhöjd. En extra 5 mm port kan behöva sättas i vä fossa så att det blir bekvämt att bläddra tarmen från caekum o uppåt. Stå på patientens vänstra sidan vid starten och nar man bläddrat upp ett par meter så skiftar man position o står sedan mellan benen (om ni har patienten benstöd) alternativt hö sida om patienten ligger med benen ihop.

Filmen visar ett perforerat ventrikelulcus där man initialt gör en laparoskopi. Se på filmen o stanna upp o diskutera hur ni skulle ha gjort vid detta laparoskopifynd inna ni spelar vidare o hör o ser facit.

Överläkare Maria Krång Lundekvam vid kvinnokliniken Mora lasarett beskriver tekniken vid spiralinsättning. I ovanliga fall kan spiralen vid insättningen deponeras utanför uterus via iatrogen perforation och filmen visar två exempel på hur detta kan se ut.

Ac,cess till bukhålan vid insufflation kan ju ske med olika metoder. Öppen access, punktion mha Veressnål via Palmers point eller subumbilicalt. Alla metoder har viss risk för iatrogena skador på viscera eller kärl. Att sätta optiska portar direkt utan föregående insufflation ökar riskerna för iatrogena skador. När patienterna tidigare är bukopererade så bör man hålla sig en bra bit från ärren om man punkterar med Veressnål. Denna filmsekvens visar hur det kan se ut när ventrikeln punkterats med Veressnål. Riskerna ökar förstås när man som i det här fallet inte evakuerat ventrikeln med sond efter sövningen.

Laparoskopisk kolecystektomi kan vara en mycket enkel operation när man behärskar tekniken men även för den vane laparoskopisten kan det blir mycket besvärligt vilket denna film visar. Blödningkomplikation, ”blinda klips”, v.porta laesion, ERCP försök med ventrikelperforation mm mm. Lika mycket som det är en ”dålig dag på jobbet” så ligger mycket på systemfel i detta fall. Man måste vara försiktig att operera komplicerade gallor utan att ”toppa teamet”. De flesta galloperationer behöver inte utföras under jourtid. ERCP RV sket bäst med två erfarna galloperatörer.

Vid operation av irreponibla skrotala bråck har vi i Mora tidigare valt främre nätplastik som förstahandsmetod men under senare år har vi ofta valt TAPP som vi tycker fungerat utmärkt. Man har bra kontroll på bråcksäckinnehållet och om man kan reponera in innehållet i säcken så brukar det vara relativt enkelt att utföra en TAPP. Ibland är det omöjligt att reponera o då får man välja annan teknik. Filmen visar båda situationerna.

Filmen visar en patient som har en del av urinblåsan hernierad ut i ett medialt vänstersidig inguinalbråck och där det åtgärdas med en TAPP.