Här visas ett exempel på en situation där operatören önskar second opinion av kollega vid op av inklämt medialt inguinalbråck vid TAPP. Detta är det system som vi har i Mora och som används regelbundet.

70 årig kvinna insjuknar i akuta krampartade buksmärtor upprepade besök på AKM där diagnoserna varierar mellan bukangina, förstoppning o till slut efter gastro koloskopi landar i en diagnostisk laparoskopi som visar en tumör utgående från tunntarmen. Man konverterar till öppen operation och utförskaffar en tunntarmscancer. Så här kan det se ut.

Här ett patientfall där vi laparoskoperar en 20 årig man under misstankar om appendicit men finner en oklar svullnad ileocaekalt. Ni får följa laparoskopin och hur jag resonerade vid operationen. Expektans eller resektion ? Inte alltid lätt beslut.

Filmen är från 2009 och här opereras en patient med kronisk kolecystit. Gallblåsan inte större än 2 cm i diameter. Anatomin förvrängd o operatören frilägger både d.koledokus o v.porta innan hen upptäcker misstaget o anatomin klarnar. Kirurgi är som att gå på ett minfält man vet aldrig när det detonerar. Vid enkla gallor akuta o kroniska kolecystiter ökar riskerna för iatrogena gallgångsskador dvs man måste vid varje gallopereration ta det försiktigt. Kolangiografin är ett stöd för att minimera risken för iatrogena gallgångsskador.

Denna film visar en patient som planerades för LGBP o operatören kom att mötas av en förändring några cm från Treitz vilket gjorde att han avbröt operationen. Man ser på filmen en tumorös förändring och denna opererades bort med robotassisterad resektion där man avlägsnade en kil inkluderande tumören som visade sig vara ektopisk pankreasvävnad. Vid LGBP operationen som utfördes några månader så kunde man konstatera en viss ärrbildning i området men annars var det en helt okomplicerad LGBP

Filmsekvensen visar radiologin vid gallstensileus. I detta fall ingen anamnes på tidigare akut buk. Inga tecken på inflammation i leverbädden utan en mer skrumpen blåsa. Dock ändå en återfanns en gallsten i tunntarmen

Första filmsekvensen visar hur det kan se ut när gallblåsan fäster under vä leverlob och andra filmsekvensen visar när a hepatica har ett förlopp framför d.koledokus o avger en kort a.cystica mot gallblåsan.

Vid laparoskopisk fundoplikation kan man ibland överraskas över hur nära pleuran ligger dissektionsplanet. Ibland får man hål på pleuran o det kan ju åtgärdas med klips eller sutur o ibland lämnas utan åtgärd. Ju högre upp i mediastinum man dissekerar desto tunnare är pleuran. Här visas hur pleuran är lokaliserad och hur det kan se ut när man accidentiellt perforerar o sluter ett pleurahål.

Filmen visar hur man reponerar common channel ur EA slitsen. Störst möjlighet att göra detta framgångsrikt är att starta från caekum och bläddra tarmen upp mot EA slitsen. Det kan ändå vara lite trixigt att förstå hur det roterat vilket filmen visar. Ofta brukar man behöva en 12 mm navelport o två 5 mm portar 5 cm på vardera sidan i navelhöjd. En extra 5 mm port kan behöva sättas i vä fossa så att det blir bekvämt att bläddra tarmen från caekum o uppåt. Stå på patientens vänstra sidan vid starten och nar man bläddrat upp ett par meter så skiftar man position o står sedan mellan benen (om ni har patienten benstöd) alternativt hö sida om patienten ligger med benen ihop.

Filmen visar ett perforerat ventrikelulcus där man initialt gör en laparoskopi. Se på filmen o stanna upp o diskutera hur ni skulle ha gjort vid detta laparoskopifynd inna ni spelar vidare o hör o ser facit.