| Här presenteras en ny
utvald videofilm från Videobiblioteket
vid Kirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro.
För att vi regelbundet ska kunna presentera nya filmer är det
önskvärt att ni sänder intressanta laparoskopiska videosekvenser
till Lars-Göran
Larsson (Kir.klin USÖ, 701 85 Örebro). Filmerna redigeras
och ljudsättes innan dom presenteras på hemsidan. Filmerna
kan visa laparoskopiska standardingrepp, intressanta operationsfynd, operationstekniska
tips och/eller kirurgiska riskmoment som vi önskar sprida till minimalinvasivt
verksamma kollegor. |
|
| Vi rekommenderar VLC media player för att kunna se filmerna. VLC för Windows, Mac OS och flera andra operativsystem kan laddas ner här: http://www.videolan.org/vlc/#download | |
|
2010 |
2009 |
2008 |
2007
|
2006 |
2005 Filmen visar en laparoskopi där man preoperativt ultraljudsmässigt och kliniskt hade misstankar om akut kolecystit men där laparoskopin visade något helt annat. Filmen visar laparoskopisk kolecystekomi med fundus first teknik där man använder sig av Ethicons Harmonic Scalpel. Man löser från fundus ner mot konfluensen och delar a.cystika och d.cystikus med Harmonic Scalpel. Tekniken utvärderas av bl.a. Överläkare Arthur Jänes vid kirurgiska kliniken i Sundsvall. Filmen är oredigerad och visar en oretad gallblåsa med normal anatomi. Operationstiden är imponerande kort. Filmen visar en gallvägsanomali hos en patient som opereras öppet med koledokoduodenostomi. Patienten insjuknade med kolangit och stasvärden. ERCP visade multipla olikstora konkrement i d.koledokus. Platsstent inlades och med antibiotikabehandling läkte kolangiten ut och stasvärden normaliserades. ERCP upprepades och man försökte att extrahera stenarna utan framgång. Stentet luxerades dessutom upp i d.koledokus varvid man beslutades sig för öppen operation. Gallblåsan var oretad och 3 cm nedom funduskupolen mot gallblåsebädden kom man på en abberant gallgång. Filmen visar hur endostaplern perforerar genom tunntarmsväggen när GE skall utföras vid laparoskopisk gastric bypass. Filmen visar ett fall där man utförde en laparoskopisk koledokusexploration och lade in ett T-drän via koledokotomin. Dränet var synnerligen svårt att avlägsna och detta kunde ske först efter 4 månader. Man ser hur detta drän försvagats i fogen mellan T-dränets skänklar. I detta fall vore primärsutureringen av tomin och externt drän ett bra alternativ. Filmen visar ett förslag på uppdukningsrutiner vid diagnostisk laparoskopi. Uppdukninsrutinerna varierar mellan olika operationsavdelningar och vi är tacksamma för kommentarer och förslag till förbättringar. Sänd era synpunker till lars-goran.larsson@orebroll.se Filmen visar en diagnostisk laparoskopi på en man i 20 års åldern som i barnaåren opererats för bilaterala kongenitala inguinalbråck och som under senare år besvärats av en liten resistens i vä ljumske som periodvis buktat fram. Vid de kliniska undersökningarna har man inte kunnat palpera något avvikande i vänster ljumske. Herniografi kunde inte heller visa på något bråck, men vi laparoskopin fann man en smal öppning till en bråcksäck som väl stämde med anamnesen. Filmen visar en patient som insjuknar i akuta buksmärtor 9 månader efter en laparoskopisk gastrik bypass. Utredning med CT, laparoskopi och laparotomi visar en EA nära bråckport där tunntarm hernierat. Initialt på filmen visas utdrag ur primäroperationen och patienten berättar även hur symtomdebut och sjukdomsförloppet utvecklade. Denna typ av akut buk är ofta svårdiagnosticerad och med tanke på att laparoskopisk gastrik bypass nu blir allt vanligare är detta en patientgrupp som vi förmodligen kommer att träffa på oftare på våra akutmottagningar. Filmen visar en patient med peritonealdialys där PD-katetern pluggat igen med en 10 cm lång fettkolv. Vid operationen rensas katetern och lägges ned mot fossa Douglasi. Reposition och rensning av PD-katetrar är en operation som med fördel kan utföras laparoskopiskt. Veckas film är en inspelning som är gjort under en internationell kurs i laparoskopisk gastrik bypass vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Öl Hans Lönroth demonstrationsopererar och Torsten Olbers kommenterar. Ni hör kommentarerna och frågorna från auditoriet och operatörens svar. Filmen demonstrerar två utmärkta laparoskopiska nålförare som för närvarande finns på marknaden. Filmen visar en konvertering vid laparoskopisk gastrisk bypass p.g.a. stram loop. Orsaken till denna stramhet visar sig vara att man kommer för långt lateralt vid delningen av omentet vilket demonstreras vid den öppna operationen. Vid laparoskopisk gastric bypass kan det ibland vara voluminösa fettmassor som lägger sig över funduskupolen framsida och försvårar dissektionsarbetet. Med en eller flera loopar kan problemet elimineras. Filmen visar detta tekniktips. Filmen är ett bidrag från kirurgkliniken i Hudiksvall. Björn Lorentzon, ST-läkare och Kjell Lundberg, Öl visar ett fall med en ovanlig gallvägsanomali som kartläggs vid den peroperativa kolangiografin. Filmen demonstrerar också hur viktigt det är att dissektionen sker gallblåsenära för att minimera riskerna för iatrogena gallvägsskador. Vid laparoskopisk gastrik by pass testar man vid slutet av ingreppet GE anastomosen genom att via nedlagd sond fylla upp med metylenblåfärgad koksalt. Filmsekvensen visar hur det ser ut när det läcker mellan ett par suturer. Denna film visar en laparoskopisk kolecystektomi där man tvingas till konvertering. Patienten är i 50-års-åldern och har tidigare vårdats p.g.a. koledokuskonkrement och man utförde då en ERC sfincterotomi och stenextraktion. Konverteringsbeslutet togs efter att man inte kunnat utföra kolangiografin. Utan kolangiografin kunde man inte på ett säkert sätt klarlägga anatomin i konfluensen och ej heller uttala sig om det fanns kvarvarande konkrement i duktus koledokus. Man hade också misstankar om att det fanns en Mirizzivariant. Ni hör operatörens kommentarer under filmens gång. Ljudupptagning under operationen är av stort värde då man postoperativt granskar sin operationsteknik. Idén är hämtad ifrån flygindustrins säkerhetstänkande där radiokommunikationen spelas in "den svarta lådans" voice recorder och är till stor hjälp för haveriutredarna när flygincidenter inträffar. Men denna rutin blir det säkrare att flyga och för oss och våra patienter säkrare kirurgi. Ibland kan det vara svårt att se om blindtarmen är sjuk eller frisk vid den diagnostiska laparoskopin. Anamnes och status i kombination med operationsfyndet får vara vägledande till beslut om appendektomi eller ej. Hur bedömmer ni följande fall? Detta är en instruktionsfilm som visar instrumentval, uppdukningsrutiner och operationsteknik vid laparoskopisk kolecystektomi. Filmen visar en konvertering av laparoskopisk gastrisk bypass p.g.a. malrotation av colon. Operationen kunde inte genomföras laparoskopiskt då de anatomiska förhållandena inte kunde klarläggas laparoskopiskt. Hela colon placerad till vänster i buken och tunntarmarna till höger. Laparoskopisk kolonkirurgi drivs aktivt vid några av landets större kolorektalkliniker bl.a. Uddevalla kir.klin. Överläkare Ulf Kressner har under ägnat stort intresse åt denna kirurgi och metodiskt utvecklat tekniken och introducerat den som en rutinmetod vid Uddevalla-kliniken vid sidan av den öppna resektionstekniken. Här presenteras en föreläsning i ämnet där Ulf Kressner redogör för sina resultat under de gångna tio åren. Filmen visar en ung kvinna som insjuknat med akut insättade låga buksmärtor och där den diagnostiska laparoskopin visade en torkverad paraovarialcysta. Filmen visar en patient som laparoskoperades p.g.a. oklara buksmärtor där man fann en kongenital tunntarmsduplikatur. Filmen visar ett försök att med laparoskopisk teknik reponera en ileocaekalinvagination. Filmen visar exempel på en spiralperforation hos en kvinna som fått insatt en hormonspiral 4 månader efter partus. Vid laparoskopisk appendektomi bör man helst undvika direkt tag över appendix då det ofta kan vara skört i vävnaden med risk för iatrogena perforationer. Filmen visar en appendektomi där appendix rupturerad vid basen. Förslutning av porthålen kan ske med perkutan teknik. Det kan med ibland vara svårt att exakt positionera fasciesuturerna. Filmen visar ett enkelt konformat styrinstrument som underlättar portförslutningen. Filmen visar en patient med kronisk kolecystit där man konverterar då anatomin var svår att klarlägga vid laparoskopisk exploration. Filmen visar en gallblåsecancer på en patient som ett halvår tidigare haft en akut kolecystit och där man elektivt planerade för laparoskopisk kolecystektomi. Filmen visar en mycket ovanlig variant där gallblåsan är lokaliserad under vänster leverlob men där anatomin i övrigt är normal. Filmen visar en iatrogen tunntarmsperforation i samband med en laparoskopisk gastrisk bypass. Vid momentet där man lokaliserar Treiz ligament och för tunntarmsloopen upp mot övre ventrikelfickan är det viktigt att man hanterar tunntarmen atraumatiskt. |
2004 Laparoskopisk kolecystektomi sker oftast med dissektion från Calot:s triangel och upp mot fundus. I Calot:s triangel identifieras d.cystikus, a.cystika samt d.koledokus. Dome down eller Fundus first är en operationsteknik där man löser gallblåsan från fundus och ned mot Calot:s triangel. Dissektionen sker med Harmonic scalpel och teknikens fördelar och begränsningar studeras vid kirurgiska kliniken i Sundsvall. Överläkare Gunnar Edlund vid kirurgiska kliniken i Östersund demonstrerar här operationstekniken. Läckagetest vid laparoskopisk GBY kan göras med metylenblåfärgad NaCl. Filmen visar testet där den handsydda främre anastomosraden vid GE anastomosen inte är tät och där läckagetestet upprepas efter kompletterande tätande suturer. TEP, total extraperitonell plastik är en teknik som är behäftad med få recidiv och få postoperativa komplikationer och besvär. Sven Bringman (Södertälje) och Fritz Berndsen (MAS) har publicerat avhandlingar som beskriver teknikens plats inom ljumskbråckskirurgin. Här visas operationstekniken. Reposition av inklämt ljumskbråck kan ibland vara besvärligt med enbart tryck utifrån. Diagnostisk laparoskopi kan användas och med drag innifrån och tryck utifrån brukar det vara lätt att reponera innehållet i bråcksäcken. Man kan då även bedöma viabiliteten på den inklämda vävnaden. Filmen visar en patient med inklämt ljumskbråck där man reponerar nekrotiskt oment och tunntarm som ställvis är nekrotisk. Operationen konverterades till öppen kirurgi med efterföljande tarm o omentresektion. Filmen visar en patient med appendicitinsjuknande men som visade sig har en salmonellautlöst tyflit. Filmen visar en patient som insjuknat med högersidiga buksmärtor som ultraljudsmässigt visade sig ha en akut kolecystit med en ovanligt lågt i buken liggande gallblåsa. Vid sidan om Shouldice och Lichtensteinplastikerna har laparoskopisk bråckplastik enligt TEP (total extraperitoneal plastik) etablerats som effektiv operationsmetod för operation av inguinalbråck. Man bör dock vara medveten om att det finns en risk för adherensutveckling mellan nät och tarm om nätet inte täcks med peritoneum eller fett. Filmen visar en patient som tidigare opererats med TAPP (transabdominell preperitoneal teknik) och som i efterförloppet utvecklade en ileusbild. Vid laparoskopin såg man hur tunntarm bundits upp mot nätet. Filmen visar en diagnostisk laparoskopi på en patient med morfinkrävande buksmärtor där man hade kliniska misstankar om "torsionssmärta". Diagnostisk laparoskopi är en operation som man tidigt bör tillägna sig under sin kirurgutbildning. Med minimalt trauma får man maximal information. Filmen visar en patient som opererats med Laparoskopisk gastrisk bypass och som efter två dygn fick hög feber 40 grader i kombination med ett bukstatus i övre delen av buken. Relaparoskoperades och läckagetestades utan att man fann något patologiskt. Patienten återhämtade sig raskt efter detta. Någon förklaring till temptoppen fick man aldrig. Det är viktigt att snabbt reopererar om man får kliniska misstankar om läckage efter gastrisk bypass. En tidig reoperation med negativt fynd förlänger inte vårdtiden mer än 1-2 dygn medan en fördröjd diagnostisk av ett läckage kan vara deletärt för patienten. Filmen visar en Laparoskopisk gastrisk bypass där EA:n blir för trång och leder till postoperativa besvär med ileus. Reoperation och laparotomi utfördes och EA:n syddes om. Filmen visar en diagnostisk laparoskopi på en patient som insjuknat med centrala buksmärtor och feber. En tidigare måltid med fisk som huvudingrediens visade sig ha en central roll i besvären. Explorativ laparoskopi är användbart hos cirkulatoriskt stabila patienter som ådragit sig knivstick mot buken. Penetrationsdjupet kan bedömas och man kan undvika stora laparotomisnitt. Diafragmaskador är dessutom lätta att diagnosticera med denna teknik. Om man vid laparoskopin finner att kniven penetrerat bukväggen bör man överväga explorativ laparotomi. Filmen visar en situation man kan hamna i vid gastrik bypass om man inte försäkrar sig om att d-sonden är dragen innan man staplar av ventrikeln. I likhet med säkerhetstänkandet inom flyget arbetar vi vid kir.kliniken vid USÖ med ljudupptagning under de laparoskopiska operationerna. En av laparoskopistaplarna är utrustad med trådlös ljudupptagning. Man kan förutom att se operationsmomenten även höra operatörens kommentarer på de videoband som spelas in. Vid "olycksfall i arbetet" som vi vet sker mer eller mindre frekvent har man möjlighet att på ett bättre sätt rekonstruera vad som skedde och vidta åtgärder för att förhindra liknande episoder. Filmen visar en diagnostisk laparoskopi på en patient som visade sig ha en tb peritonit. Vid denna sjukdom får man en karaktäristisk bild med "sagogrynsknottrighet" på peritoneum. Gallgångsanomalier är vanliga. Här visas ett fall där d.cystikus mynnar direkt i d.hepatikus dxt och a.cystika har ett förlopp ventralt om gallgångarna. På filmen visas även hur man löser ett fall med iatrogen blödning från a.cystika. Preoperativ MRCP med tredimensionell rekonstruktion är informativt och viktigt inför koledokusexploration. Man kan här kartlägga hur d.cysticus mynnar in i koledokus. I vissa fall kan d.cysticus löpa ventralt om koledokus och man kan då riskera att vid koledokotomin hamna i d.cysticus. Preoperativ MRCP med tredimensionell rekonstruktion bringar klarhet i de anatomiska förhållandena och ökar förutsättningarna för en säker och snabb operation. Transcystiskt koledokusstensextraktion är en av många metoder vid operation av koledokuskonkrement. Filmen visar en patient som har en bred cystiskus där det går att avlägsna konkrement från distala koledokus men där det även går att kolangiografera upp i proximala gallträdet. Detta går endast att utföra i ca 10 % av fallen vid transcystisk access. Filmen visar en gallblåseduplikatur som upptäcktes som ett överraskningsfynd i samband med en akut kolecystektomi. Denna anomali upptäcktes och beskrevs första gången 1674 vid obduktion av en 2-årig gosse. Gallblåseduplikaturer förekommer i obduktionsmaterial hos 1 av 4000. I litteraturen rekommenderas att avlägsna den extra gallblåsan om den är sjuk i annat fall låter man den vara kvar. Man bör vara extra försiktig peroperativt då det kan finnas fler anomalier i området. Filmen visar hysteroskopisk extirpation av endometriepolyp. Filmen producerad av ST-läkarna Helena Fadl o Carolina Tristen verksamma vid KK USÖ i samarbete med överläkare Esse Holmgren KK Lindesbergs sjukhus. Dr Holmgren har stor erfarenhet av ysteroskopiska ingrepp och vi räknar med att framöver kunna presentera fler fall ur hans gedigna erfarenhetsbank. Filmen visar en relaparoskopi på en patient som 6 år tidigare opererats med en laparoskopisk retrogastrisk retrokolisk gastrisk bypass samt laparoskopisk kolecystektomi året efter obesitasingreppet. På smärtindikation relaparoskoperade samt gastroskoperade man utan att man fann någon förklaring till smärtorna. Filmen demonstrerar den utomordentligt sparsamma adherensutvecklingen som man ofta ser efter laparoskopiska ingrepp. Filmen visar en laparoskopisk koledokolitektomi på en kvinna gravid v 17. Okomplicerad postoperativt förlopp. Man bör generellt vara återhållsam med laparoskopisk kirurgi under graviditeten men i fall man detta blir aktuellt bör man: 1. Operera under andra trimestern 2. Använda öppen portsättning 3. Operera under så lågt insufflationstryck som möjligt 4. Linda benen 5. Skydda fostret/uterus med blyförkläde om genomlysning behövs 6. Placera patienten något roterad åt vänster för att minska risken för kompression av v. cava 7. Konsultera obstetriker preoperativt Filmen visar en klassisk partiell koledokusskada och demonstrerar också värdet av peroperativ kolangiografi. Vid dessa skador förekommer i hälften av fallen inga direkta riskfaktorer. Ofta är det patienter som har helt normal anatomi och är lättopererade med gracila gallvägar. Det är viktigt att man dissekerar gallblåsenära när man identifierar strukturerna i Calots triangel och hålla pouchen sträckt lateralt ventralt. Den peroperativa kolangiografin visade i detta fall ett distalt kolangiogram och på så sätt kunde man örhindra att den partiella skadan omvandlades till en komplett. Hans Lönroth och Torsten Olbers överläkare verksamma vid övre gastrosektionen vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har ägnat många år åt metodutveckling av den laparoskopiska obesitaskirurgin. Denna film visar laparoskopisk gastrisk bypass med den teknik som f.n. används och rekommenderas. Ni kan också ta del av en postoperativ intervju med patienten inspelad två veckor efter ingreppet på patientinformationsidan för Videobiblioteket vid Kirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro. Filmen visar hysteroskopi på Nolvadexbehandlad patient. Filmen är producerad på Kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Örebro av Carolina Tristen och Helena Fadl båda ST-läkare vid kliniken. Vid akut kolecystit kan det vara problematiskt att greppa gallblåsans topp pga de inflammatoriska förändringarna. Här visas ett tekniktips för att hantera detta problem. Denna film visar två operationer som i ena fallet resulterade i konvertering och i andra fallet fullbordad laparoskopisk operation. Fallen är anatomiskt snarlika med kronisk kolecystit och inkilad sten i d.cystikus vilket resulterade i svårigheter att med säkerhet visualisera konfluensen mellan d.cystikus o d. koledokus. Vi har här använt oss av kontinuerlig ljudinspelning av operatörens kommentarer och bedömning av operationsfältet. Ni kan följa delar av operationerna. Hur skulle ni ha gjort? |
2003 |
| Sidansvarig: Ingemar Bolin Tekniskt ansvarig: Tomas Askerud |