På torsdagen under årets kirurgvecka hölls ett symposium under titeln ”den säkra gallan” arrangerat av MIK i samarbete med SFÖAK och GallRiks. ”Den säkra gallan” är ett arbete för att på nationell nivå göra gallkirurgin säkrare genom en gemensam standard för hur god gallkirurgi bör utföras
Efter introduktion av Carl-Eric Leijonmark från S:t Görans sjukhus redogjorde Gunnar Persson från Jönköping för resultaten från GallRiks, där idag 48 av 63 gallopererande kliniker deltar. Vi fick bland annat höra att vid de deltagande klinikerna görs 81% av kolecystektomierna p.g.a. gallsten laparoskopiskt och 8% konverteras till öppen teknik. Antibiotika används vid ¼ av de elektiva operationerna och trombosprofylax i ca hälften av fallen. Resultaten från GallRiks kommer inom kort att presenteras på registrets egen hemsida med adressen http://www.ucr.uu.se/gallriks/.

	Akut		Elektiv
Ej Antibiotika	274	28%	2457	74%
Profylax	338	34%	746	23%
Behandling	383	38%	94	3%
Totalt	995		3297

Tabell: Antibiotikaanvändning enligt GallRiks

Därefter följde en redogörelse för hur utbildningen av ST-läkare ser ut på de kliniker som var representerade i presidiet:

I Jönköping tränas moment för moment tillsammans med en erfaren kollega till man tillägnat sig rätt teknik.

I Örebro tränas olika teknikmoment i träningsbox och på gris. Efter att ha assisterat minst 25 operationer tar ST-läkaren efter hand över för att operera tillsammans med en rutinerad laparoskopist. Videoarkivets roll i utbildningen framhölls också.

I Sundsvall övas galloperationer koncentrerat under vissa veckor där man moment för moment tillägnar sig färdigheten. Kontroller i form av att som nyutbildad galloperatör ”operera upp” för att godkännas och stickprovskontroller av alla galloperatörer är en del av klinikens arbete för att säkerställa kvaliteten.

På S: t Görans sjukhus tränas ST-läkaren vid simulatorn ”LapSim”, följt av assistans vid minst 10 operationer och därefter operation under assistans av en mer erfaren kollega. Även här har man en form av uppkörning vilket även innefattar ett muntligt prov och ett diplom. Behovet av individuell bedömning och att inlärningskurvan skiljer sig från person till person beroende på bakgrund och förmåga poängterades av samtliga.

L-G Larsson från Örebro sammanfattande den långa rad variabler från preoperativa förberedelser till uppföljning som utgör den process som gallkirurgin utgör. Mångfalden av tekniska produkter och lokala skillnader gör att det på många av dess områden ser olika ut vid våra sjukhus. Mot bakgrund av detta framhölls grundstegen i operationen som det område där det råder bäst förutsättningar att nå koncensus kring hur en säker galloperation bör gå till t.ex. identifiering av de viktiga anatomiska landmärkena och dissektionen i Calot’s triangel. I den följande diskussionen framkom att rutinerade operatörer kanske inte är benägna att ändra teknik som portsättning samt instrumentval men att man kan komma överens om vilka grundsteg som bör standardiseras. Erfarna överläkares betydelse som förebilder bör betonas.
Den film av en säker galloperation med kommentarer av L-G Larsson som finns tillgänglig på MIK´s hemsida (www.laparoskopi.nu) visades. Betydelsen av att kunna visa vilka moment som verkligen är viktiga ur säkerhetshänseende diskuterades också.
På MIK´s hemsida finns ett diskussionsforum där det finns möjlighet att komma med kommentarer till filmen. Behovet av att framdeles uppdatera materialet med jämna mellanrum, t.ex. vartannat år nämndes.

Arthur Jänes från Sundsvall berättade och visade en video om ”fundus-first” (dome-down) tekniken vid kolecystektomi. Hela dissektionen görs med ultraljudskniv från fundus ner till konfluensen. Förslutning av ductus cysticus och a cystica gjordes även med Ultraljudssax i standardfallen. En tidigare studie har visat goda resultat på såväl operationstid som smärta och illamående. Det ska bli spännande att se resultatet av den multcenterstudie som nu pågår.

Carl-Eric Leijonmark redogjorde för risker för gallvägsskador och framhöll faran vid diatermi och clippssättning vid blödning. Gunnar Persson följde upp med att bland annat berätta att de gallvägsskador som finns registrerade i GallRiks hittills endast är partiella.

Symposiet som helhet gav intryck av att gemensamt kvalitetsarbete och god utbildning är en viktig fråga för att minska risken för skador vid ett av våra vanligaste kirurgiska ingrepp, och att arbetet kring det på många håll drivs med stort intresse och engagemang.

Vid pennan,
Niklas Magnusson
ST läkare
Kirurgkliniken
Mora lasarett

Utskriftsvänligt format